Syfte

Samordningsförbundet i Region Uppsala har utvecklat ett verktyg för dialog, arbetssätt och förhållningssätt, benämnt SMAIL (Skattning Mot Arbete I Länet), som nu används i kommunala arbetsmarknadsinsatser. Det här projektet syftar till att undersöka hur kommunala arbetsmarknadsinsatser som använder SMAIL-metoden upplevs av handledare och deltagare själva, samt deltagarnas erfarenheter kring hur detta stöd påverkat deltagande i arbete eller studier och deras nuvarande livssituation.

Projektbeskrivning

Detta projekt fokuserar på individer med komplexa behov, det vill säga individer som lider av olika hälsorelaterade, kognitiva och/eller sociala problem. Det saknas tillräcklig forskning om just den här gruppen och begreppet ”komplexa behov” är något oklart, men handlar ofta om någon form av multisjuklighet som innefattar psykisk ohälsa, fysisk ohälsa och/eller andra sociala problem, till exempel missbruk. Denna grupp står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver extra stöd och koordinerade insatser för att säkra ett hållbart arbetsdeltagande. Baserat på tidigare kunskap om arbetsmarknadsinsatser verkar ett individanpassat förhållningssätt, där handledaren ger kontinuerligt stöd och visar tillit till individens förmåga, vara av stor betydelse för att personer ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. SMAIL, ett verktyg baserat på dessa aspekter, har nyligen utvecklats av Samordningsförbundet i Region Uppsala för att möta behovet som finns hos denna målgrupp.

SMAIL bygger på fem grundläggande principer; 1) tilltro till individens förmåga, 2) kontinuitet i handledning, 3) parallella aktiviteter, 4) kontinuerliga aktiviteter och 5) fokus på att få ett jobb. Utöver kontinuerlig kontakt med handledare så hålls en mer strukturerad dialog varannan till var tredje månad och fokuserar på sju indikatorer som är viktiga för att en person ska kunna få ett arbete (eller påbörja studier). Dessa är: hantering av vardagen, hantering av hälsa, jobbsökarbeteende, tron på att få ett jobb, kunskap om arbetsmarknaden, beslutsamhet och samarbetsförmåga. Dialogen avslutas med att en aktivitetsplan upprättas. En uppföljning av dialogen och aktivitetsplanen genomförs ca var tredje månad för att utvärdera behov och progression med målet att nå arbete (eller studier). SMAIL skapar en professionell grund för bedömning, där dialogen mellan individen och den handledare fokuserar på områden som är viktiga för att individen ska nå arbete eller studier. Även om praktiska erfarenheter har visat på positiva resultat finns det för närvarande, liksom för BIP, ingen vetenskaplig utvärdering av verktyget.

Detta projekt innefattar två delstudier. Den första studien, som redan är genomförd, är baserad på kvalitativa intervjuer med 13 handledare från fyra olika kommunala verksamheter som arbetar med SMAIL, där de delat med sig av erfarenheter av verktyget samt vilka aspekter som är viktiga för att personer med komplexa behov ska nå arbete eller studier. Den andra studien som pågår just nu är en longitudinell studie baserade på kvalitativa intervjuer med personer som tagit del av detta stöd. Här hålls tre intervjuer per deltagare under nio månader, för att ta del av deras erfarenheter av SMAIL samt för att följa upp hur de går för dem över tid.

Relevans

Projektets målsättning är att bidra till att minska ojämlikheter i hälsa genom att bidra med kunskap om hur ett etablerat förhållningssätt bidrar till inkludering i arbetslivet. Det är av stor betydelse då inkludering i arbetslivet är en viktig faktor för jämlik hälsa, psykiskt välbefinnande och försörjningsmöjligheter på lika villkor.

Projektledare

Therese Hellman: therese.hellman@medsci.uu.se

Övriga projektmedlemmar

Simon Asplund, Teresia Nyman, Åsa Fichtel, Magnus Svartengren