Syfte

Syftet med projektet är att utveckla, implementera och utforska en modell för arbetsrotationsintervention som inkluderar inbyggd fysisk riktad aktivering (träning/återhämtning).

Fokus i projektet att öka kunskapen om hur arbetsrotation med träning/återhämtning kan implementeras på ett framgångsrikt sätt. Men också att utvärdera effekterna av interventionen avseende belastningsbesvär, arbetsbelastning, psykosocial arbetsmiljö och produktivitet.

Övergripande frågeställningar:

• Hur upplevs arbetsrotation som inkluderar träning/återhämtning av arbetstagarna?
• Vilka faktorer främjar- respektive hindrar implementering, utifrån arbetstagarnas och arbetsgivarens perspektiv?
• Hur påverkar interventionen belastningsbesvär, sömn, återhämtning och arbetsbelastning?
• Hur påverkar interventionen den fysiska aktivitetsnivån hos arbetstagarna?
• Hur påverkas den kumulativa belastningen i arbetet?
• Hur påverkar interventionen kvalitet och produktivitet i produktionen?

Projektbeskrivning

En varierad arbetsbelastning, både fysiskt och mentalt, är avgörande för att bibehålla god arbetshälsa bland arbetstagare. Att lyckas med detta är en utmaning på många arbetsplatser, där variationen i arbetet ofta är otillräcklig och där repetitiva och tunga arbetsuppgifter leder till belastningsbesvär. Det behövs kunskap om hur arbetsgivare kan integrera fysisk aktivering/ återhämtning i rotationsscheman, för att främja individens hälsa och förebygga belastningsskador.

I samverkan med järnbruket Hults Bruk, samt ergonom från företagshälsovården Falck, genomförs en intervention som innebär införande av arbetsrotation som inkluderar daglig träning i rotationsschemat, med syfte att bryta aktivitetsmönstret i arbetet för att ge variation i belastning under arbetsdagen. Träningsdelen innefatta styrke-, konditions- och rörlighetsövningar och integreras i arbetsschemat 4 ggr/vecka ca 25 minuter/dag.

Projektet består av flera delstudier. En som utvärderar processen avseende genomförandeaspekter. Andra delstudier utvärderar effekterna på individ- samt organisationsnivå. Datainsamling innefattar fysiska tester som t.ex konditions- och styrketest, hjärtfrekvens- och fysisk aktivitetsmätning, enkät som bland annat inkluderar frågor om arbetsbelastning, arbetsförmåga, belastningsbesvär, sömn och återhämtning. Datainsamling görs innan interventionens start, efter 6, 12 och 24 månader.

Relevans

I många yrken är risken för belastningsbesvär hög, och många företag har begränsade möjligheter att eliminera de faktorer som ökar denna risk. Därför är det intressant att undersöka hur arbetsrotation, kombinerad med fysisk aktivering anpassad till arbetsbelastningen, kan implementeras och vilka effekter det kan ha. Eftersom belastningsbesvär ofta leder till nedsatt arbetsförmåga är detta projekt relevant för arbetsgivare inom många olika branscher. Dessutom är projektet viktigt för arbetsmiljöspecialister, såsom ergonomer inom företagshälsovården, som hjälper arbetsgivare att genomföra organisatoriska förändringar för att förebygga belastningsskador och främja hälsa.

Projektledare

Kristina Eliasson: kristina.eliasson@medsci.uu.se

Övriga projektmedlemmar

Teresia Nyman, Peter Johansson, Magnus Svartengren

AnnaLena Jansson, ergonom, Falck Hälsa och Arbetsliv